2009-11-19 09:33:53

Angående igår... ♥

Ska dra det lite snabbt....känns så skönt att bara kunna sitta upp....sovit kanske 6 timmar inatt...., Underbart...
Ska visa ett inlägg en väninna Zinat skrivit....eftersom hon levt i ett icke fungerande och utsatt för våld av en svensk....känd man....så vet jag precis vad hon menar :  
Zinat Pirzadeh
Tack alla fina, jag var så nere så länge att jag hade glömt bort att jag är faktisk en enkel och glad tjej som brukar se ljuset i det mörkaste. Det är just därför jag är lever, så jag behövde påminna mig det. :)

Så har känner jag idag....när jag vaknade....behövde påminna mig själv....när nu jag kände mig bättre...att JAG finns där inne....Jag FINNS, den glada Vickan.....den Vickan som har ork åt alla sina vänner och sina Barn :)
Jag brukar också se ljuset i mörkret....men ibland så försvinner det....som denna helgen.....men jag ser LJUS!!! Inte det ljuset vi ska se då vi dör.......
Utan livets ljus!!!!! Jag kan se det idag!! Och vet NI vad??? Solen skiner ute...gjorde den igår...också....men såg jag inte!!!!

Igår kväll var jag ju på akuten igen....personalen är helt underbar där....helt underbar...dom förstår hur jag mår och hur rädd jag varit....hade en yngre kille igår...ja i ca....40 årsåldern....ja yngre.....han satt sig på min sängkant och pratade med mig....presenterade sig...och bara pratade...han bara fanns....fanns för mig, tog sig tid för mig....frågade hur jag Egentligen MÅR...Han Lyssnade...han förstod!!! Ja.....vi kom in och prata om det mesta....Krogen...hur ofta jag var ute......sorry...men aldrig sa jag...dricker aldrig....nu för tiden...han blev lite impad ...:) 
Kanske dags för Vickan när detta roddat upp sig att GÅ UT!!!!
Kika på folk.....ta en cider...eller 2....prata umgås...bara vara Vickan, Vickan den glada den älskade!
Jag berättade för honom om mitt liv....om hur man lever med ett autistiskt barn....han bara kikade...frågade lite saker då och då....
En fråga uppkom flera ggr från honom....Men du då Victoria....Va då jag?, svarade jag.
Vem finns för dej då du ramlar?
Jag tänkte..hade ju inte sovit sedan....dagen innan på eftermiddagen, vad mena han nu?
Jo, sa han.....Vem tar dig då du faller......? Du är inte mer än människa....du har också rätt att falla....
Uhm.....har jag? :) Började faktiskt gråta...en sväng.....ärligt...svar ville han ha....Jag svarade: Jag klättrar alltid upp själv då jag ramlar/faller....han tittade på mig med sina förstående ögon...
Jag vet vem du är Victoria....Jag känner dig.....Uhm....okey, tänkte jag....

-Alltså sedan gamalt...jag vet vem du är...jag vet vad du gått igenom...med din son och när han föddes, där med knivskadan....
Uhm....Klurade....lixom hjärnan fungerar inte....han märkte nog det....

Victoria!!
-Ja, svarade jag.....tänkande....
- Jag vet vem du är!
- Ok, svarade jag....Berätta för mig?
- Du tror du är ensam stark...precis som förr i skolan...du var tjejen, den tuffa, med den tuffa fasade...du släppte inte in någon i ditt skal.
Jag funderade....någon som vet vem jag är....fast jag inte vet vem han är?
Funderade, funderade...men skallen fungerade inte som den ska....:/

Vilken djup diskussion....hajjade nada...ville förstå....vem han var denna killen som hette *******.

Släppte in mina vänner gjorde jag ju, tyckte jag.....
Sedan kan jag nog verka tuff på utsidan....eller?
Jobbigt när människor kommer med sådant här....har faktiskt svårt att sitta öga mot och och prata om vissa saker...
MInns att jag kunde vara rätt så elak....när jag var yngre....huga....
Minns då vi var hos min pojkvän....han fick ljuga...för mig och en annan tjej kompis...ska berätta från början...
Tror vi bestämt oss en annan tjej polare och jag att vi skulle umgås med våra killar....jag var en Tjej kille....hade mera killpolare än tjej :) Aldrig gillat detta med tjej konsperationer mm.mm som fanns på den tiden i livet....

Ja hur som helst skulle vi se på film och mysa....om jag minns rätt? M du får rätta mig om jag har fel?
Då kommer en annan tjej polare...som inte var så omtyckt.....och undrade vart vi var....
******  fick ljuga och säga att han var ensam hemma och ingen annan var där....Huga...va elak man kunde vara...
Stackars henne, hon hade ju faktiskt inte gjort något....

Hur jag kom in på detta och minns detta beror på att jag funderarde på om jag kände honom från den tiden...men Nej....

Minns inte idag heller om vem han är....:/ för när vi satt och pratade så kom det in någon som var mycket sjuk....som dom lade i samma rum som mig....Uhm...Dom pratade om svininfluensan...en yngre man....med andningsproblem....:(
Men samma rum som MIG!!!!!

Måste se till att hur som helst att jag tar mig till vaccineringen idag....jag sa det sedan till ******, men han sa det är lättare att bli smittad på krogen, affären....än på sjukhuset + att alla hade munskydd på sig...
Ja så idag ska det iväg och vaccineras....vill inte bli ett svin på köpet också :P
Iofs känner jag mig så...efter alla samtal till sjukvården....

Måste bara förklara....eller måste jag? Nej, men jag vill!
Jag har mått så fruktansvärt dåligt....sedan i lördags...inte käkat alls sedan då...käkade lite på fredagskvällen..innan märtan började...
har legat sedan i lördags....sedan bli bollad...mellan sjukhusen....sitta mellan 2 stolar...och bara fara illa....:(
Inte bli tagen på allvar på det lokala sjukhuset av Läkarna då!
Men stora sjukhuset ska ha en stor eloge, efter att dom hjälpt till .....på sitt sätt!
På lilla sjukhuset så är det golvpersonalen som varit underbar....dom har förstått och sett att jag inte mått bra...och vissa sköterskor har till och med sagt: Hur kan dom skicka hem dig i så dåligt skick!

Igår fick jag träffa den doktor....kanon trevlig...men...jag hade tydligen träffat henne innan?? Hon sa hon kände igen mig sedan dagen innan....då blev jag så där förundrad igen....
Jorrå innan dom gjorde det där ultraljudet på hjärtat så hade hon träffat mig....
- Jag är ledsen , sa jag, men jag minns inte dig.
Alltså jag har varit så borta så jag minns henne inte.....:( Minns inte alls....och det var då en f.d kollega till mig (sköterska) sa att jag förstår inte hur dom kan skicka hem dig så här.
Och nu förstår jag....minns jag inte ens vem som har varit med och undersökt mig så....

Ja och mina tankar har enbart varit hos mina barn...är jag sjuk så dör allt hemma....allt står stilla.
Jag får inte vara sjuk så enkelt är det :)

När man ligger så där och känner sig obotligt sjuk....så är det barnen jag tänkt på, hur dom ska klara sig utan mig om det hade hänt något....Man tänker inte på sig själv så mycket....utan barnen som hägrar....dom ska inte behöva växa upp utan sin mamma och hur ska Adam klara sig utan mig...som somnar jämte MIG varje natt?
Vem ska tillgodose allt han behöver????

Ja så mycket frågor.....som springer i huvudet...ang barnen.

Jag är inte rädd för att dö ska jag tillägga, men jag vill inte det nu, för tidigt.....:)

Skulle ju bara skriva lite snabb såg jag....blev mera än vad som var tänkt....men nu blev det så...nu när jag känner mig bättre....i bröstet...men yrseln är den samme...illamående de samma....men försvinner säkert också snart.....:)



Vill passa på att tacka alla mina vänner för alla fina mail.....:)
Ska nämna några vid namn:

Tilt: Ja du, vad ska jag säga, dig har jag kunnat skriva till precis vad jag tänker/känner...Tack. Men du sätter mig också på plats och det behöver jag, vänner som vågar säga vad dom tycker! Tack igen!

Elin: Tack för ditt fina mail och alla dina kramar, tankar.

Åza : För dina skämt sms...även om jag inte svarat så har jag läst och få le en stund....Tack!

Dunta: För att du är en sådan fantastisk vän!

Ulle: För att du finns, Tack för mejlet!

Annette: som alltid finns....för mig och jag för henne.

Robert Alan Baker Junior: U have a special place in my heart.....a VERY good friend....VERY good friend!
U have been praying....and asking and been worried....about me....TNX I hope u and your family have a very good life. :) I wish we could meet sometimes eye to eye :)

Åsa: Tack för ditt förtroede ang hur NI har det just nu och tack för alla goe kramar....Tack!

Birgitta, Ingela.....ja gamla arbetskompisar från Norrland....Tack!!!!!!!! Love U! :)

Tack alla Pers vänner som har skickat sina tankar via Per!

Per.....Tack.....innerligt Tack! För all skit du för utstå ibland....och att du tagit barnen själv nu under denna tiden!
Per är dom 2 minsta barns Far!

Har jag glömt någon?? Så hojta till! :)

Känner bara att jag måste tacka nu när jag känner mig bättre....en stund :)




Men du:

Hörs när vi hörs, ses när vi ses.

Vickanen.blogg.se

[email protected]



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

Din mailadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Din kommentar:

Trackback