Fick ringa ambulans Igen!!! Trodde detta skulle vara över nu....

Satt ihop krupen i soffan då dom kom.....från ambulansen....:/
När dom kom innan för dörrarna så brast det...tårarna bara rann...jag är så jävla rädd!!

Har mått så dåligt ni sedan i fredags kväll och mycket riktigt dom tog hjärtrytmen...ca 140 slag i minuten...

Blodtrycket låg på 176....fick inget undertryck där....

Nu förstår jag MIN yrsel och hur jag inte kunnat göra något på flera dagar....:/  Inte käkat...bara druckit ca 33 cl varje dag som jag tvingat i mig....nästan ramlat här hemma....

Pratade med ambulans kvinnan....och frågade henne: Kommer dom skicka hem mig idag??
- Absolut inte med dessa värden du har.....
Skönt tänkte jag.....

Första jag sa när jag kom till Akuten, jag vill inte att NI behandlar mig.....litar inte på dom här sedan i lördags...då jag blev hemskickad.

+ att jag gillar läkarna på stora sjukhuset dom bryr sig...lyssnar, frågar.....

Men det kunde ju inte ske ikväll sa sköterskan...och naturligtvis var det en förbannat snygg kille som var sköterska...en mörk man....
Som ska IN och RIVA bland mina bröst och sätta för EKG och grejor....Tycker inte om att ha vem som helst på mina Intima delar!! :)

Sjukvården borde förbjuda snygga killar att bli läkare/sköterskor....så man slapp sukta så där....:P

Hur som helst där togs blodtryck, hade ett underbart sådant 189/111!!!!!!! Varför var jag yr tro?? Fan tror dom man är dum i huvudet att man inte fattar???

Sedan mina jävla hjärtslag......uppe som högst i 140......slag/minut.....Underbart....eller inte.....

Sedan efter ett bra tag...då man legat och kollat monitorn med hjärtslagen pendla mellan 140 och neråt....så kommer tankarna...Hur jävla länge kommer mitt lilla hjärta klara denna press den utsätts för?? Och nu har det ju hållit på från och till i flera dagar??? :/

Jag är helt klart rädd.....rädd för att dö....inte själva döden i sig...men jag vill inte dö....jag vill leva med mina barn....ett bra tag till.....

Men fortsätter mitt hjärta så här så kommer det inte orka hela livet.....det är jag medveten om..jag är FAN INTE DUM I HUVUDET!

Önskar man vore gift med en läkare nästan....när det blir så här...som VET precis då man ska åka in...eller iofs jag ÅKTE in i lördags men blev inte tagen på allvar!!!! Allt var ju så jävla bra, men varför höll jag på att svimma då???????????????????????????????????????????????????????????

Det dom gjorde idag var att först ge mig lugnande för att få ner blodtrycker....jag började nästan skratta....dom vet inte att jag har kunskapen i sådant här...när tablett gått ut igen så kommer jag bli dålig och få högt tryck igen...dumförklarad än en gång!!!
Sedan så blev det....sådant där som stoppar hjärtat....fick välja på det eller att dom skulle gå ner via näsan igen och ner i hjärtat och HELL NO!!! Att dom mindre än en vecka går in i mitt hjärta igen....!

Ingen som får röra det igen!! MItt hjärta!!! Tillhör MIg!!!

Fick sedan åka hem då allt stabiliserat sig...ville för en gång skull inte själv åka hem...jag är Rädd....rädd för att dö när jag sover....

Denna dödsångest är så jäkla jobbig och kommer alltid efter då man fått ett sådant här ``anfall``.

Tyvärr så hjälpte nog inte operationen jag gjorde.....inget illa menat för han som opererade var så otroligt trevlig och fin kille och gjorde så gott han kunde...också en tok snygg kille :)

En människas snygghet sitter för mig hur människan är.....en människa med ett hjärta är snygg oavsett hur han ser ut! :)

Nu sitter jag i sängen...groggy efter lugnande tablett och det där som tar ned hjärtslagen....och skulle det komma tillbaka inatt så får jag åka in igen.....sorry but No way.....orkar inte åka skytte trafik in till akuten...sorry...

Fick också en sån där lololollo tablett där...som jag skulle svälja....Uhm..den hamnade i fleece jackan...wonder how!!!

Förklarade för läkaren att jag INTE kan ta dom medicinerna...måste vara klar imorgon!!! Så den hoppade själv ner i fleece jackan :)

Min älskade Adam kommer hem imorgon....efter va 1 vecka borta......gör så ont då han är borta.....
Men för min överlevnad så måste han iväg på avlastning emellanåt.....:)
Han är mammas pojke...sover jämte mig i sängen jämt.....han har ett behov av det just nu....
Men schhhhhhh Säg inte att ni vet, han lär aldrig erkänna.....:)

Jaha...bara att invänta morgon dagen.....då hjärtläkare ska ringa....från lilla sjukhuset....jag bad dom ringa stora sjukhuset....får för mig att dom klarar mera där!!

Borde sova...men jag törs inte det längre....pga hjärtat.....är rädd att det ska lägga av i sömnen....


Men du:

Hörs när vi hörs, ses när vi ses.

Vickanen.blogg.se

[email protected]