Är ibland det svåraste man är med om..eftersom man är känslomässigt involverad och ska slåss mot kommuner, myndigheter mm.mm.....

När jag hamnar i dessa sitsar då man ``slåss`` för sin sak...för så känns det att man måste göra...ofta...

Jag har bra erfarna människor omkring mig....tjejerna från morgonen och Lss handläggaren...lyssnar i massor och försöker hjälpa så gott dom kan...

Men ibland så känner man sig så oerhört ensam i denna stora världen då det gäller barn med speciella behov...och få alla behov, mediciner tillgodosedda....och det gör att man som förälder kan må oerhört dåligt ibland...Man står mitt i ett vakum mellan allt som sägs...och kan inget påverka..av det som sker....

Det sägs att: som man bäddar får man ligga.
Ja, absolut stämmer detta i vissa fall, men inte jämt det kommer saker som man själv absolut inte kan påverka..fast man egentligen vill ha det på annat sätt.
Så delvis stämmer det och delvis inte...

Den här dagen är David ledig från dagis, Adam är på fritids, sedan kortids...men här är en dag David och jag skulle kunnat hitta på något...men trots Adam är iväg så är det han som hägrar med att söka läkare som finns tillgänglig 2 ggr/vecka...ja och kontakt med skola..saker som behövdes ta upp.

Så städning i förmiddags byttes mot att försöka kontakta människor och eftermiddagen till det samma...så David fick en inne dag.

Men imorgon får det inte vara Adam dag, utan David dag..han är ledig då och Sandra också, så hon kanske också hittar på något med oss!
Viktigt att syskonen får all den uppmärksamhet dom behöver....dom blir ganska åtsidosatta ibland.

Det är också jobbigt som förälder att Adams behov alltid kommer först...sedan får dom 2 andra barnen sina behov av oss som föräldrar!



Men du:

Hörs när vi hörs, ses när vi ses.

Vickanen.blogg.se

[email protected]