Ja.... ♥
eller vad ska man skriva...trött, men kan inte vila....mina tabletter för hjärtat som gör att jag har skallebang och yrsel...men men får ju sluta med dom sedan någon gång :)
Nu till Adam och dess inlägg jag skrivit.
Tack alla för mail och uppmuntringar helt underbart att NI finns där :)
Inatt var Adam på kortids och det var en befrielse eftersom 13 av 14 nätter har varit vakna....Men han hade istället varit vaken på kortids...och strulat då han ska sova...
Så trött på att kvällar bara är bråk, inget annat än bråk....vill bara ha lugna kvällar då man går upp tidigt och har nätterna uppe....vill ha som alla andra, njutbara kvällar, hinna med tv:n och sådana saker :)
Men läkaren har nu sagt att vi ska sluta med Theralen...han blev värre av dom, som att det krypte i kroppen på honom.....:/
Jag har fått en del frågor jag vill ta upp här:
Träffar Adam den som gjorde det här? : Nej Absolut inte, han står inte ens som pappa på pappren eftersom han försökt döda Adam som foster, han anses alltså farlig för Adam och mig.
Hur har ni kunnat gå vidare? : Bra fråga...ibland känns det som man står kvar i allt och bara minns allt som det hända för 5 minuter sedan, rädsla att vara själv, gå själv på stan...ja det finns många utmaningar jag kämpar med fortfarande idag pga detta....och då känns det som jag inte kommit vidare, men sedan finns det tillfällen då man verkligen känner hur långt man kommit i livet.
Hur har du kunnat hålla detta ``hemligt``,Adams diagnoser?: Hemligt och Hemligt...har bara inte pratat om det på internet som jag kanske borde gjort...men jag ville ha alla utredningar och sådant klart från första början och den har varit klar sedan länge...men själv måste man komma ifatt verkligheten och själv förstå. Och sluta anklaga sig själv för det som hänt.
Du skrev att du blev rädd för Adam, är det så nu också? : Ja bra fråga...jag har varit livrädd för Adam i flera års tid...Men det har släppt...jag är inte rädd längre, men jag är vaksam pga att han är våldsam och knivar och sådana saker finns ej tillgängliga....för han är oberäknelig...han slåss när allt går emot honom eller då han får ``order`` att göra saker som han absolut inte tycker om....Så man får ett antal blåmärken på 1 vecka.
När mår du själv som bäst? : När jag går i skogen och plockar svamp med ungarna....själavård för mig. Eller då Adam ger mig en kram..han kramas aldrig så då mår jag bra! Eller när något av dom andra barnen eller alla samtidigt sitter och myser i soffan och gör saker ihop!
Hur mår ni nu? : Det går upp och ner som för alla andra! Men visst vissa dagar vill jag inte gå upp eller möta andra människor för att jag inte orkar..Och vissa dagar mår man kanon!
Hur tar du att Adam kommer behöva livslångt stöd i livet? : I början var det svårt....mycket svårt, vi kanske inte ens kan ha han boende hemma då han är tonåring pga hans aggressiva sidor med slag, bett, nyp, sparkar. Och som förälder är det inte kul förstårs....många tårat. Men nu tänker vi så här: att han kommer bo hemma som alla andra barn, tiden får utvisa hur det blir.
Hur känns det att ``komma`` ut med hur det är? : En befrielse ska jag ärligt erkänna...:) Nu kan jag skriva öppet och kunna få råd och rön av andra föräldrar som har samma problem eller liknande diagnoser på sina barn! Erfarenheter kommer man långt med.
Vad vill du få ut av livet efter den utgångspunkten ni har? : Kärlek är A & O i livet, försöka tänka att jag måste lämna över förlåtande av gärningsmannen på det man tror på! Att VI har en fri vilja som vi gör precis vad vi vill med och att vi kan påverka mycket i vårat liv...men ibland så tar ``hjärnspökena`` över!
Ja det finns flera frågor...har NI flera så mejla mig...och ni som åter igen frågat mig om Facebook så mejla mig på [email protected], era namn, mail adresser så lägger jag till Er!
Tack för erat intresse av frågor!
Men du:
Hörs när vi hörs, ses när vi ses.
Vickanen.blogg.se
[email protected]
Nu till Adam och dess inlägg jag skrivit.
Tack alla för mail och uppmuntringar helt underbart att NI finns där :)
Inatt var Adam på kortids och det var en befrielse eftersom 13 av 14 nätter har varit vakna....Men han hade istället varit vaken på kortids...och strulat då han ska sova...
Så trött på att kvällar bara är bråk, inget annat än bråk....vill bara ha lugna kvällar då man går upp tidigt och har nätterna uppe....vill ha som alla andra, njutbara kvällar, hinna med tv:n och sådana saker :)
Men läkaren har nu sagt att vi ska sluta med Theralen...han blev värre av dom, som att det krypte i kroppen på honom.....:/
Jag har fått en del frågor jag vill ta upp här:
Träffar Adam den som gjorde det här? : Nej Absolut inte, han står inte ens som pappa på pappren eftersom han försökt döda Adam som foster, han anses alltså farlig för Adam och mig.
Hur har ni kunnat gå vidare? : Bra fråga...ibland känns det som man står kvar i allt och bara minns allt som det hända för 5 minuter sedan, rädsla att vara själv, gå själv på stan...ja det finns många utmaningar jag kämpar med fortfarande idag pga detta....och då känns det som jag inte kommit vidare, men sedan finns det tillfällen då man verkligen känner hur långt man kommit i livet.
Hur har du kunnat hålla detta ``hemligt``,Adams diagnoser?: Hemligt och Hemligt...har bara inte pratat om det på internet som jag kanske borde gjort...men jag ville ha alla utredningar och sådant klart från första början och den har varit klar sedan länge...men själv måste man komma ifatt verkligheten och själv förstå. Och sluta anklaga sig själv för det som hänt.
Du skrev att du blev rädd för Adam, är det så nu också? : Ja bra fråga...jag har varit livrädd för Adam i flera års tid...Men det har släppt...jag är inte rädd längre, men jag är vaksam pga att han är våldsam och knivar och sådana saker finns ej tillgängliga....för han är oberäknelig...han slåss när allt går emot honom eller då han får ``order`` att göra saker som han absolut inte tycker om....Så man får ett antal blåmärken på 1 vecka.
När mår du själv som bäst? : När jag går i skogen och plockar svamp med ungarna....själavård för mig. Eller då Adam ger mig en kram..han kramas aldrig så då mår jag bra! Eller när något av dom andra barnen eller alla samtidigt sitter och myser i soffan och gör saker ihop!
Hur mår ni nu? : Det går upp och ner som för alla andra! Men visst vissa dagar vill jag inte gå upp eller möta andra människor för att jag inte orkar..Och vissa dagar mår man kanon!
Hur tar du att Adam kommer behöva livslångt stöd i livet? : I början var det svårt....mycket svårt, vi kanske inte ens kan ha han boende hemma då han är tonåring pga hans aggressiva sidor med slag, bett, nyp, sparkar. Och som förälder är det inte kul förstårs....många tårat. Men nu tänker vi så här: att han kommer bo hemma som alla andra barn, tiden får utvisa hur det blir.
Hur känns det att ``komma`` ut med hur det är? : En befrielse ska jag ärligt erkänna...:) Nu kan jag skriva öppet och kunna få råd och rön av andra föräldrar som har samma problem eller liknande diagnoser på sina barn! Erfarenheter kommer man långt med.
Vad vill du få ut av livet efter den utgångspunkten ni har? : Kärlek är A & O i livet, försöka tänka att jag måste lämna över förlåtande av gärningsmannen på det man tror på! Att VI har en fri vilja som vi gör precis vad vi vill med och att vi kan påverka mycket i vårat liv...men ibland så tar ``hjärnspökena`` över!
Ja det finns flera frågor...har NI flera så mejla mig...och ni som åter igen frågat mig om Facebook så mejla mig på [email protected], era namn, mail adresser så lägger jag till Er!
Tack för erat intresse av frågor!
Men du:
Hörs när vi hörs, ses när vi ses.
Vickanen.blogg.se
[email protected]
Kommentarer
Skrivet av: Linda
Vad intressant att läsa! Vilka bra frågor läsarna har ställt till dig :) Kramar! (f)
Trackback